Oförståeliga saker till trots: Säsongen var en besvikelse. Inte för att Syrianska gick upp, utan för att vi inte gjorde det. Vad hände? Det är tid för utvärdering av alla de scenarier som utspelade sig den senaste säsongen; det är dags att vända på varje liten sten.

Så vad är det Norling och runtomstående ska fundera på? För det första kan man vrida och vända hur länge som helst på det här med skadorna; värvas alltför skadebenägna spelare? Är det fel på styrketräningen? Är det fel på vanliga träningen? Och vad ska man göra för att förbättra det? På vem ligger ansvaret, ja, det är nog en fråga som de flesta runt Assyriska ställer sig. Tränar vi för lite? Tränar vi för mycket? Tränar vi exakt så mycket vi ska göra, fast på fel sätt?

Själv funderar jag ett steg längre: Vad gör att de inhoppande spelarna inte "räcker till"? Det känns som att en övergripande spelidé inte riktigt har infunnit sig, och visserligen kan man skylla på att spelare varit skadade och därmed inte kunnat spela ihop sig, men då bortser man från det centrala: En ingjuten spelidé handlar ju om att ALLA kan spelsystemet, så att laget kan prestera på topp även utan de bästa individuella spelarna. Spelidén måste stå över alla Ceyhuns, Eklunds, Janssons och Björkeryds.

Så visserligen bör (läs: ska) man utvärdera hur alla de här skadorna egentligen kan uppstå (en efter en efter en efter en), och utåt sett verkar de flesta rörande överens om att typ alla handlar om ren otur, och då finns det ju inga ursäkter kvar: Varför har vi inte ett spelsystem som fungerar? Anfallsspelet måste börja byggas på lite kombinationer, och inte bara ren kreativitet från enskilda individer; samma sak med försvaret.

Hur ska vi gå vidare? Upprätta en manual att spela efter? Ja, inte en så dum idé faktiskt. Det behöver inte vara en fysisk manual, som sedan hålls efter även om spelarmaterialet bevisligen inte klarar av systemet, men en manual att se till för att i fortsättningen värva spelare som passar in i laget. Det är dags att vi ställer oss frågan: Hur fan vill vi egentligen spela? Vill vi spela med ett kantspel, så kanske det är dags att värva lite yttrar? Eller ytterbackar med lungor som luftballonger. Vill vi spela med bollinnehav? Vill vi spela mest på kontring? Vill ha någon jävla identitet snart, så måste vi skapa oss en själva genom att hitta en spelmodell och hitta spelare som passar in i den. Tiden måste vara slut för värvningar på mikronivå, det är dags att ta några steg tillbaka och spana in konungarnas konung: Makro-tänkandet.

Sluta fokusera på individer, börja fokusera på laget.