Statistiken för de senaste två åren är brutal på en viss punkt. Visserligen kan man se den som helt underbar, om man väljer att se den från den sidan. Vad jag pratar om? Det där förlösande förstamålet som alla jagar, men som så ofta görs av motståndarna. Åtminstone tycker alltid en supporter så. Kika på denna statistik:

Av de senaste 64 tävlingsmatcherna har vi tagit ledningen i 35, och vunnit 27 av dessa. Tar vi inte ledningen (som har inträffat 29 gånger de senaste två åren), så vinner vi betydligt färre. Detta lär vara liknande för alla lag, men att skillnaden skulle vara så stor var jag inte riktigt beredd på. 2,56 poäng per match om vi tar ledningen, jämfört med blygsamma 0,76 poäng per match om vi inte tar ledningen. Lite frustrerande blir det när man märker att statistiken för när vi tar ledningen kunde ha sett ännu bättre ut - kolla hur målen har fallit i de sex oavgjorda matcherna där vi tagit ledningen:

Det är alltså bara Andreas Haddads kvittering som inte fallit inom de sista tio minuterna av matchen. Vad beror detta på? Trötthet? Tappad koncentration? Tillfälligheter? Det går ju nämligen att hävda att det ser ut så här för alla lag, och det kanske det gör, men ändå är detta en av anledningarna till att vi fortfarande spelar i Superettan och inte i Allsvenskan. Vi kan se det på ett litet mer nyanserat sätt, genom att kolla hur många gånger vi förlorat/vunnit poäng den sista kvarten:

Sex gånger under de senaste två åren har vi alltså vunnit en/två poäng under sista kvarten (jämfört med hur det såg ut när sista kvarten inleddes) - tio gånger har vi förlorat. Detta visar att det inte enbart händer en gång. Naturligtvis är det möjligt att hitta fakta som visar på det motsatta (om man verkligen vill), men det undanröjer ju inte denna statistik. Dessutom: Vad händer om man räknar sista fem minuterna? Eller sista tjugo minuterna? Det går att vrida och vända på allt. Vad det betyder för Assyriskas supportrar är jag rätt övertygad om: Det visar att våra magsår, vår handsvett, våra gasiga kebabmagar, är rätt ute. Man vet aldrig vad galna Assyriska gör.