Igår var en märklig dag. Den började med att jag var helt väck i skallen, vet inte varför. I yran i mitt huvud lyckades jag ta på mig en snygg högersko, en snyggare vänstersko - hur gick det här till?

Men till skolan kom jag, och jag gick igen. Ännu ett alibibesök, för att de aldrig ska få reda på att det var jag som dödade Barack Obama i ett hemsk attentat klockan 12.03 Jisses vad jag fick springa för att hinna dit. Smart som jag är, hade jag dagen innan smugit mig in i klassrummet där vi skulle vara, för att vrida klockan ett par minuter framåt - på så sätt tjänade jag en minut och fyrtio sekunder. Det hade aldrig gått annars.

Nåväl. Jag firade med en runda på stan med en kär vän (det är dock inte mig han är kär i. Det är hans flickvän. Hur som helst är han kär --> Kär vän). Inhandlade ett ekonomiuppslagsverk, en bok av Dan Andersson, en samling dikter av Nils Ferlin samt en liten pocket om antikens ekonomisystem. Ytterst intressant. På vägen till bussen hann vi även med att bli utfrågade om en massa smör; tydligen nån marknadsundersökning från Bregott. Hur som helst: Jag och min kära vän (det är dock inte mig han är kär i. Det är hans flickvän. Hur som helst är han kär --> Kär vän) kom hem med varsitt smörpaket och ett löfte om tio trisslotter inom en vecka. Inte för att chansen att vinna är särskilt stor, men likväl finns den där.

Öl avslutade såklart hela dagen, och inte förrän kvart över ett somnade jag ifrån min kära tv (det är dock inte mig han är kär i. Det är hans flickvän. Hur som helst är han kär --> Kär tv).

Jaså, gatuköket med god kebab är öppet? Hm, jag tror jag tar det som ett tecken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kebaberna rullar in på löpande band numera, och det är Andreas Gatukök, från andra sidan vägen, som står för leveranserna. Den där jävla Andreas. Och så är det dags att återigen försvinna, gå under jorden, hoppas på det bästa, och sedan dyka upp...

Igår åt jag en kebab igen. På vägen hem med den i handen (ja, jag åt den hemma), så förbannade jag Andreas Haddad. Jag gick där i kylan och pratade om hur jag skulle sluppit det här, bara han hade skrivit på ett nytt kontrakt.   Så därför undrar ...

Dagarna går, natten består. Ja, vintern är här. Det är natt dygnet runt, mörkt och jävligt.   Det går inte en dag utan att mina tankar vandrar iväg till Eddie; vet fortfarande inte riktigt varför. Vi kände inte varandra. Vi har knappt pratat med ...

På något vis känns det alltid lugnande att läsa intervjuer med Rikard Norling. Han säger vad vi vill höra, men han gör det på ett sätt så att man verkligen tror på honom; att han verkligen tror på sina egna ord. Fantastiskt.   Ungdomarnas vara el...

I ett försök att belysa Assyriska-kunnandet hos allmänheten (nåja, åtminstone nån vän eller så), så har jag "intervjuat" en kompis. Han följer inte Assyriska (även om jag tjatat som fan om Marklund och Ceyhun detta året), och här kommer hans svar på ...